Skottsbergska gården

Skottsbergska gården är ett av vårt lands verkligt stora monument. Slott och herresäten finns det gott om men borgarhus, som bevarats i sitt ursprungliga skick på samma sätt som här är otroligt sällsynta, inte blott i Sverige utan även ute i Europa. Utan att ta i är gården en av Sveriges bäst bevarade köpmansgård från äldre tid. Som borgerlig bostad är gården dessutom ett högtstående prov på 1700-talets heminredning.

Dess företräden har motiverat att Skottsbergska gården fått en tryggad framtid som kulturminnesmärke och som sådant kommer den att för framtiden vara monument över våra gamla städers handelsliv. Som gården nu ter sig efter en grundlig restaurering under åren 1955–1959 är den ett nära nog enastående minnesmärke över svensk borgerlig byggnadskonst och bostadskultur från 1700-talet.

Sitt namn har gården fått efter handelsmannen Adolf Johan Skottsberg som ägde den 1831–1856. Skottsberg förvärvade gården efter handelsmannen och brukspatronen Olof Olsson d y, vars fader Olof Olsson d ä 1766 (efter den stora branden 1763) uppförde såväl boningshuset som alla gårdsbyggnaderna. Denne Olof Olsson d ä var en god representant för 1700-tulets driftiga handelsmän och grundade bland andra Olofströms bruk.

Adolf Johan Skottsberg, som börjat sin bana som bodbetjänt hos Olof Olsson d y, drev sin handelsrörelse fram till år 1856 då han vid 64 års ålder drog sig tillbaka till förmån för sin svärson Pehr August Ljunggren vilken också börjat som biträde i samma bod. Pehr gifte sig med Adolfs dotter, Hanna och tog sedermera över driften av gården. Fröken Hanna, som överlevde sin man, var gårdens sista enskilda ägare och den som såg till att gården bevarades för eftervärlden.