Bara några få år efter Karlshamns grundläggning fick staden sina första silversmeder. Några arbeten av dessa synes dock ej finnas kvar. De äldsta, kända silversakerna som tillverkats i Karlshamn härrör från Hans Phallén d ä, verksam i staden mellan åren 1712 och 1721.
Mera känd bland de tidigaste silversmederna i staden är Zacharias Meyer, som blev mästare 1714. Från honom finns åtskilliga arbeten i behåll. Såväl hans son Johan som hans sonson Fredric arbetade vidare som silversmeder i Karlshamn.
Under tiden för den s k kontinentalspärren i början av 1800-talet upplevde Karlshamn en storhetstid av unikt slag. Hamntrafiken och handeln blomstrade och stadens borgerskap kunde glädja sig åt stora inkomster. Den rika handeln gällde även silversmidet. År 1813, exempelvis, fanns ej mindre än sex silversmeder etablerade i staden.
Genom en kunglig förordning år 1689 skapades enhetliga regler för landets guld- och silversmeder. Skråämbetena fick en fastare organisation. Mästarna i småstäderna sammanfördes i större ämbeten. För Karlshamns mästare del innebar detta, att man löd under Karlskrona. Först 1745 fick Karlshamn ett eget ämbete.
I mitten av 1700-talet kom obligatoriska bestämmelser om silverstämpling. En statlig kontrollstämpel – kattfoten – en mästarstämpel, en stadsstämpel och en årsbokstavs-stämpel skulle anbringas på alla inom landet tillverkade silverföremål. Numera är silverstämplingen frivillig.
Källor:
Gammalt silver, av Bengt Bengtsson 1979
Svenskt silversmide 1520 – 1850, del IV, Guld- och silverstämplar, 1963