Punschfabriken J. N von Bergen & son
Vid den stora industriutställningen i Stockholm år 1866, representerades Karlshamn endast av sådant som på ett eller annat vis var förknippat med njutning, såsom snus, cigarrer, likör och ”punsch”. Punsch introducerade Karlshamn inte bara till övriga Sverige utan också till resten av världen. Karlshamns Punschen associeras i huvudsak av två entreprenörer – C G Berg & von Bergen.
C G Berg
I mitten av 1800-talet var grossistförsäljaren C G Berg en av Karlshamns ledande affärsmän. Han ägde och drev ett garveri utanför Norreport och en destillationsfabrik vid Vinkelgatan. Runt 1860 började han producera punsch och deltog i ett flertal utställningar både i Sverige och utomlands där han mottog ett flertal utmärkelser. Hans spritfabrik togs över av ”Spritkungen” L O Smith, som snart lade ner sprittillverkningen, men fortsatte att producera punsch vid Carlshamns Spritförädling AB på Ågatan.
L O Smith, som var väl medveten om värdet av publicitet, lät tillverka speciella etiketter gjorda för punschflaskor. Etiketterna visande två korsade svenska örlogsflaggor. Där och då etablerades märket ”Flagg Punsch”. Dessvärre stoppades i början av 1900-talet all legal produktion av sprit i Karlshamn, men produktionen av punsch fortsatte. Affärerna sköttes först av efterföljaren till sprittillverkningsindustrin – Svenska Spritförädlings AB och följdes år 1910 av Carlshamns Punschfabrik AB och från 1917 till 1935 av Vin och Spritcentralen vid deras verksamhet i Reymersholm. Idag tillverkas punschen i Åbo, Finland.
Von Bergen
Den andra punschfabriken som medverkade till Karlshamns Punschens internationella genombrott var J N von Bergen & son, vars grundare var Johan Nicklas von Bergen. Han kom till Karlshamn i början på 1800-talet där han fick licens att handla med import och exportvaror. Han koncentrerade sig på vin och sprit och blev snart en mycket välbärgad man. Han ägde också en spelkortsfabrik – som under åren 1820 till 1830 var störst i hela landet med sin produktion av 20 000 kortlekar per år och man hade cirka 10 anställda. Under nästa årtionde halverades produktionen och år 1849 slutade man helt.
När Johan Niklas dog, år 1839, efterträddes han av sin son, Johan Petter Fredrik. Bergen & son fokuserade fortfarande på vin och sprit, såväl egenproducerad som importerad. Bolaget var huvudrepresentant för flera vinhus i Frankrike och Tyskland, samt för flera spritkompanier i Frankrike och Skottland.
På 1860-talet började man även framgångsrikt tillverka punsch. Bolaget ställde även upp i flera industriutställningar och precis som C G Berg hade gjort, vann de många priser. Bergs produkter hade fram till nu i huvudsak sålts i Sverige samtidigt som Von Bergen fokuserade på export. Exporten växte och växte och liknande affärsverksamhet etablerades i Finland, Danmark och Tyskland. Bolaget exporterade också andra produkter från Blekinge däribland sill, under 1870-talet, från Blekinge till Tyskland. Under 1880-talet när lax- och ålfisket var rikligt, exporterades färsk lax från Karlshamn på is till Göteborg och vidare till England och saltad ål till Tyskland. De tillverkade också avsevärda mängder krusbärs och körsbärslikörer vid denna tid.
Johan Petter Fredrik von Bergen ansvarade för bolaget fram till 1880 då tre av hans närmaste kolleger tog över, vilka sedermera efterträddes av sina söner – Wilhelm och Otto Berg junior samt Einar Ståhle. (Berg bröderna var inte släkt med C G Berg). Bolaget utvecklades stadigt. Omsättningen var år 1900 cirka en halv miljon kronor och år 1914, med cirka 50 anställda hade den ökat till 1.6 miljoner. Här var nu en avsevärd produktion av punsch i Karlshamn. År 1900 producerades 222,944 liter av Svenska Spritförädlingsbolaget (C G Berg) och 77,620 liter av von Bergen & son. År 1914 toppades produktionen vid 543,248 liter för C G Berg och 346,800 liter för Bergen & son och man genererande en omsättning motsvarande mer än 1,5 miljoner. Vinstmarginalen av denna verksamhet var troligen mycket hög, mellan 20 och 30 % av omsättningen. Dagens försäljning når knappt 300 000 liter i Sverige.
Konkurrensen mellan företagen var hård. Äkta punschälskare stod delade mellan de två – de som föredrog C G Bergs Karlshamns Flagg Punsch och de som föredrog von Bergens Karlshamns Punsch.
År 1917 sålde också von Bergen & son av sin punsch-, vin- och spritverksamhet, för ett avsevärt belopp till Vin & Spritcentralen AB. Resten av bolagets verksamhet utfördes i deras lokaler på Drottninggatan 84 i Karlshamn, där man fokuserande på kolonialvaror till återförsäljare. Sambandet med den forna punsch- och spritproduktionen kvarstod till viss del genom tillverkningen av alkoholsvaga essenser som framgångsrikt exporterades till USA, tillsammans med en del andra länder under förbudstiden under 1920-talet.
År 1924, började man distribuera kolonialvaror till detaljhandlare och lanthandlare, i Blekinge och Småland. Detta blev snart bolagets huvudverksamhet och allt detta försåldes under namnet: B S Bolaget.
År 1957 tog Otto Bergs son, direktör Eric Berg, över ledarskapet. Den ekonomiska tillbakagången eskalerade och 1976 lades hela verksamheten ner. Eric Berg var sedan vänlig och donerade punschutrustningen till museet.
Hur man tillverkade punsch
Von Bergens recept på 300 liter punsch, kan ha sett ut så här:
46 liter brännvin, 96 % alkohol,
55 liter arrak, 60 % alkohol,
4 liter vin Rhenvin,
157 liter vatten och
78 kg socker och färgämne
Enligt den gamla metoden lagades sockerlagen i en stor behållare som var täckt med spiraler på insidan. Dessa spiraler värmdes därefter upp av en ångkokare. Sedan tillsattes vinet och fördes till kokningen igen tills sockret var upplöst och till vinsyran omvandlades till frukt- och druvsocker. Därefter blev blandningen mer lättbearbetad och drickbar. Nästa steg var att arraken och spriten blev tillsatt och slutligen, under omrörning, blandade man ner hårdvispade ägg. När äggets vita koagulerat, kom den upp till ytan och med smutspartiklar, som nu lätt kunde avlägsnas. Slutligen tillsatte man smält socker med färgmedel till det att punschen fick sin karakteristiska gyllengula färg. Punschen transporterades sedan genom rör till stora förvaringsfat där den lagrades under tre till sex månader.
Enligt mera moderna metoder, blandades den färdiga sockerblandningen med Rehnvin via rör genom en filtreringsanläggning till en speciell avkylningstunna. När den svalnat,
transporterades den vidare genom rör till en blandtunna, där en sekundär filtrering skedde. Den kalla sockerblandningen blandades sedan med arrak, sprit och färgmedel och efter en noggrann omrörning hälldes punschen i tunnor för lagring.
Vad är punsch?
Ursprunget till namnet punsch kommer från Sanskritens ”panchan” som betyder ”fem”. Detta för att beskriva dess fem ingredienser – arrak, sprit, socker, vatten och en del kryddor eller syrligt vin. Den viktigaste ingrediensen till punsch är arrak, som tillverkas i Batavia och Java. Arraken kommer främst från sockerrörs melass. Arrak innehåller uppskattningsvis 60–70 % alkohol och kom till Sverige första omkring 1730 av Ost indiska kompaniet. Det blev snart en uppskattad dryck, blandad med sprit, eller vin. Snart blev punsch-drickandet en uppskattad syssla och så småningom en ganska så unik tradition. I början dracks Arrak-punshen varm och förberedes hemma i speciella punschskålar och dracks sedan ur speciella muggar. Välbärgade familjer kunde ha specialgjorda muggar med sina initialer.
När man serverade punsch hemma under denna tid, förberedde man vätskan i en speciell skål avsedd för punsch. Man placerade en sockertopp i mitten av skålen och hällde varmt vatten över vilket smälte sockret. Därefter tillsatte man alkohol och arrak tillsammans med kryddor varpå man vispade väl. Cajsa Warg, den kända svenska kokerskan, hävdade bestämt att punsch – det dricker man med silversked.
I mitten av 1800-talet blev kall punsch populär och ersatte nästan helt den varma. Punschmuggarna byttes ut mot glas och drycken associerades med gentlemän, patriotism och glatt umgänge på punschverandan. Främst blev det en favoritdryck bland studenter.