Karlshamns första kyrka låg på den öppna platsen invid nuvarande Bodekullsvägens västligaste del. Det var en provisorisk byggnad i trä, som började byggas vid stadens grundande och var färdig omkring år 1675. Den revs 1722. Enligt traditionen har den tvådelade dörren med sina vackra smidesbeslag funnits i kyrkan. Norr om kyrkan låg en klockstapel, som måste åter-uppföras sedan den år 1678 bränts ned av danskarna.
Även de båda stora gröna portarna torde stamma från stadens första kyrka.
Bygget av stadens nuvarande kyrka, Carl Gustavs kyrka, påbörjades 1680. Den 26 oktober 1702 invigdes kyrkan. Några år senare uppsattes en orgel och en orgelläktare. Samtidigt upp-drogs åt den i staden verksamme bildhuggaren Caspar Ellenburg att förfärdiga ett bildverk med figurer för prydande av orgeln. Ellenburg var förmodligen bildsnidare vid skeppsvarvet i staden. År 1717 kunde hans bildverk sättas på plats. Det utgör ett typiskt prov på stormakts-tidens dekorativa träsnideri. I mitten finns Carl XII namnchiffer – trots att krigslyckan vänt för den unge kungen hyllades han i staden varifrån han avseglade år 1700. Kring kungasymbolen utspelas en jublande orgelmusik vari små änglabarn instämmer med pukor och trumpeter.
När kyrkan hårdhänt restaurerades 1879 – 1881 kasserades de gamla orgel- och läktardekor-ationerna. Järnhandlaren Östenssons mor räddade sju av skulpturerna från att huggas upp och de återfinns nu här liksom avsnitt av akantusfragmenten, som 1925 skänktes till museet av kyrkorådet i staden.
Predikstolshimlen har tidigare funnits i Bräkne-Hoby gamla kyrka, som revs 1868 – församlingen ville ej riva men biskopen Thomander krävde det och honom sade man ej emot! Himlen eller baldakinen inköptes till museet år 1930 för 20 kr! Den torde vara från 1634 och Kristian IX:s tid.
Gravhällarna har alla återfunnits på olika ställen i Karlshamn, uppenbarligen för länge sedan borttagna från kyrkan. Den till höger om ingången, som gäller skeppsbyggmästaren Erich Åhsberg (1672–1760), hittades vid gatuarbete invid Fisktorget. Den i mitten framför orgel-dekorationerna, som minner om krögaren Nils Svensson Tärnström (1714–1770), låg som trappsten till hus, där nuvarande Folkets Hus är byggt. På gravstenen till vänster om den sistnämnda finns namnet Klara Hansdotter och årtalet 1689 – hon måste ha tillhört en av de första innevånarna i staden.
Kistan (fattigbössan) kommer från Karlshamns kyrka, liksom de båda kollektbössorna i fönstersmygen och det lilla pelarbordet. Det gäller även det svarta s k cymbaliet.
Stenstoden till höger om ingången är förmodligen foten till en dopfunt och säges härstamma från Asarums kyrka.
De båda skåpdörrarna liksom kyrkbänksdörrarna är till sitt ursprung okända.
Över kyrkbänksdörren hänger rester av ett cymbalium (litet klockspel anbragt på framsidan av äldre orglar) från Karlshamns kyrka.
Källa:
Sveriges kyrkor, av Armin Tulse, 1960