Dessa båda ur är förmodligen tillverkade på ett hemman i Västra Årena i Kalmar län av urmakaren och gevärssmeden Per Larsson eller hans son, alternativt sonson. Denne Per Lars-son, som levde mellan 1604 och 1669, är den äldsta kände allmogeurmakaren i Sverige. Han och hans ättlingar tillverkade från 1630-talet in på 1710-talet bortåt tusen ur, varav 35 finns bevarade – 3 på Nordiska museet i Stockholm, 2 på Kulturen i Lund, 1 på Nationalmuseet i Köpenhamn och 2 här på Karlshamns museum.
Per Larsson nämns som vapensmed redan vid 23 års ålder. Han var under hela sin vuxna levnad knuten till faktoriet i Jönköping, dit han från sin gård synes ha levererat färdiga vapen, såväl pistoler som gevär. Kanske hade han med-hjälpare i byn som gjorde delar till vapnen. Som urmakare omnämns han första gången 1642, då han anges ha reparerat tornuret i Växjö domkyrka. Senare sysslade han även med tornur i Jönköping och Kalmar.
Mest känd är dock Per Larsson som tillverkare av loddrivna järnur med timslagverk, avsedda att ställas på bord eller hängas på vägg. Han signerade ofta både vapen och väggur med bokstäverna PLS, sammanflätade inom en sköld. Efter hans död fortsatte som nämnts hans söner och senare även en sonson urtillverkningen – alla nu med efternamnet Locke.
Årena-uren är vanligtvis helt och hållet gjorda av järn och har yttre likheter med de gotiska järnur som tillverkades i södra Europa redan på 1400-talet. De är fyrkantiga, cirka 30 – 35 cm höga och 12 cm breda. Ovanför verket finns en klangskål och uren är avsiktligt utformade så att de liknar övre delen av ett medeltida kyrktorn. Urverkets hörnstolpar har ofta t.o.m. små utskott som för tanken till vattenutkastare på kyrkornas hörn-pelare.
Uret med Karl XlI:s namnskiffer på urtavlan har släphaksgång och torde vara byggt efter år 1700, d.v.s. av Per Larssons son eller sonson.
Det andra uret har blivit ombyggt från spindelgång till släphaksgång. Verket har satts i ett golvur med ny urtavla (nu placerad under uret). Resterna av den gamla urtavlan kan skymtas på frontplattan. Hörnstolparna är mycket grövre än på ur som signerats med PLS, i övrigt har de samma utseende. Hjulen är ovanligt nog av mässing. Möjligen är uret från första hälften av 1600-talet.
Källor:
Järnuren från Västra Årena, av Eric Read (Koncept) maj 2007