- om en järnvägslinje mellan Karlshamn i Blekinge och Vislanda i Småland.
Järnväg kommer till Sverige och Karlshamn – Sverige är ett av Europas fattigaste länder i mitten av 1800-talet och svensk järnväg kommer 31 år efter England, nio år efter Danmark och två år efter Norge. 1854 beslutar Sveriges riksdag att stambanor ska byggas och mellan åren 1856 och1892 anläggs banorna.
Den 15 juni 1870 beslutar stadsfullmäktige i Karlshamn att en 78 km lång smalspårig järnväg med spårvidden 1067 mm ska anläggas mellan Karlshamn och Vislanda för att på så sätt nå Södra stambanan. Arbetet påbörjas 1873 bekostas helt utan statens hjälp av Karlshamns stad och privata finansiärer. 1874 är banan klar och den reguljära trafiken med gods och passage-rare startar 6 juni.
Mycket av det gods som transporteras på Vislandabanan tillverkas i Karlshamn och utmed banans sträckning. Det är fisk, jordbruksprodukter, timmer, sten, sprit, öl, tobak, snus, metallvaror, tyg, kläder m m.
Järnvägen byggs ut samtidigt som Sverige industrialiseras. Flyttlassen går till städerna och allt färre arbetar inom jordbruket. Även bland de fattigaste ökar andelen som får lön i kontanter i stället för kost och logi. Allt fler har nu både råd och anledning att resa med tåg.
Vislandabanan går mot nedläggning – Persontrafiken Karlshamn – Vislanda halveras under 1950-talet. Samtidigt minskar all godshantering kraftigt och antalet vagnslaster är 1959 nere på en 40-procentig nivå jämfört med 1951. Orsaken är framför allt den ökande landsvägstrafiken med lastbilar, bussar och privatbilar. Från 1960-talet ökar inrikesflyget också kraftigt och blir en konkurrent som försämrar lönsamheten för järnvägen. 1970 upphör persontrafiken på Vislandabanan.
1980 upphör all godstrafik på den sista delen av Vislandabanan som är kvar mellan Karlshamn och Ryd.
Politik och Järnväg – Sedan slutet av 1950-talet lever järnvägen i vårt land i skuggan av bilismen och flyget. Politiker ser järnväg som något gammalmodigt, ett kommunikations-medel som spelat ut sin roll. Något miljötänkande förekommer knappt i debatten.
Idag är järnvägen åter i rampljuset, men mest på grund av problem med förseningar, dåligt underhåll av banor, vagnar och lok samt en debatt om snabbtåg.
Under de senaste 30 åren mer än fördubblas persontrafiken.
För järnvägen i Sverige finns stora likheter mellan 1800-talet och dagens situation. Då som nu är det många aktörer som verkar inom branschen och konkurrerar om både passagerare, gods, underhåll och eventuell utbyggnad/utveckling av järnvägen.
Järnväg är modernt, bekvämt, klimatvänligt – ett sätt att resa som har framtiden för sig!