I februari 1872 påbörjades byggandet av Karlshamn – Vislanda Järnväg, K.W.J. Projektet finansierades genom ett nybildat aktiebolag, där Karlshamns stad tecknat huvudparten av aktierna. Dessutom erhölls amorteringslån i två banker.
Under två och ett halvt år arbetade ca 1 200 man med att schakta ur och fylla ut, gräva diken och bygga broar, genomspränga den 67,5 m långa tunneln vid Svängsta, uppföra stations-byggnader, magasin, verkstäder och lokstall. Rälsläggningen på den 78 km långa banan utfördes med järnskenor á 17,2 kg /m, med en spårvidd av 3,5 fot = 1067 mm.
Den rullande materielen bestod från början av 4 lokomotiv, 11 personvagnar och 74 godsvagnar. En oväntad högkonjunktur under 1870-talet drev upp priserna på material och löner så att totalkostnaden för järnvägen uppgick till 2 448 373 kr mot beräknade 1,9 milj. Den 29 juni 1874 invigdes banan högtidligen av konung Oscar ll.
I juli 1908 övertog K.W.J Vislanda – Bolmens Järnväg och banans signatur blev K.V.B.J., Karlshamn – Vislanda – Bolmens Järnväg. Trafikutvecklingen var gynnsam och vid K.V.B.J.:s 50-årsjubileum hade turtätheten mer än fördubblats och den rullande materielen ökat till 17 lokomotiv, 26 personvagnar och 376 godsvagnar.
K.V.B.J. fick sin huvudsakliga inkomst genom transporter av järn, stål och maskindelar, papper och pappersmassa, foder och gödningsämnen, spannmål och rotfrukter, trävaror och träull, garn och vävnader, bomull, sprit, sten och stenkol.
Persontrafiken var livlig, tågtiderna var ofta anpassade till industriernas arbetstider.
Under kurorternas storhetstid var tillströmningen av resande betydande. Många brunnsgäster färdades till Ryd, och via Hemsjö eller Hovmansbygd kunde man nå Tulseboda Brunn.
Kring de från början ganska öde stationerna samlades snart hantverkare, handlande och andra näringsidkare, och redan efter några år hade ett samhälle bildats.
Järnvägen blev förutsättningen för många industrietableringar, vilka krävde goda kommunikationer för råvaror, produkter och anställda. Transporter som tagit flera dagar med häst och vagn kunde nu lätt genomföras på några timmar. Banans tillkomst innebar en starkt positiv utveckling och åstadkom stort uppsving för bygden.
K.V.B.J. förstatligades 1943. Med bilismens utbredning på 1950- och 60-talen och med SJ:s defensiva trafikpolitik fick banan allt svårare att hävda sig. Bandel efter bandel lades ned och sista persontåget gick den 30 maj 1970. Gods-trafiken mellan Ryd och Karlshamn pågick till juni 1979. Det sista tåget på landets sista järnväg med spårvidden 1067 mm gick i augusti 1979.