Väggmålningen t v om passagen
Det målade väggpartiet (tempera på väv) kommer från det s k Karl den XI-huset, som låg strax söder om förutvarande hamnkontoret och som i gamla tider, fram till slutet av 1800-talet inrymde en krog.
Timmermålningen
Den stora väggmålningen på timmer härrör från den s k Reuterska gården i fastigheten nr 18 i kvarteret Kungsör (där nuvarande Centrum-huset ligger).
Brädpartierna kring timmermålningen
Flertalet av järnsakerna på de båda bräd-partierna torde stamma från 1700-talet.
Föremålen till vänster är alla vackert arbetade i smide eller gjutning och visar med vilken omsorg och skicklighet man tillverkade så vardagliga ting som gångjärn och portkläppar.
Till höger visas olika lås och hänglås, däribland de ålderdomliga bultlåsen som i olika utformning funnits i Skandinavien alltsedan vikingatiden.
Takmålningen
Taket pryds av en magnifik barockmålning. I mitten tronar drottning Hedvig Eleonora – gemål till stadens grundläggare Carl X Gustaf och mor till Carl XI – vars olika intressen och dygder illustreras med för tiden karaktäristiska sinnebilder; sin fot håller drottningen på en jordglob, där dåvarande konungariket Sveriges gränser markerats. I ytterhörnen återges allegoriskt den tidens kända fyra världsdelar och mellan dem finns symboliska bilder av de fyra årstiderna. Under målningen kan man skymta ytterligare en barockmålning med rosor och blad.
Målningen är förmodligen gjord av dekor-målaren Ludvig Schültzen, som verkade i Karlshamn mellan 1704 och 1740. Den är troligen gjord omkring 1710.
Taket satt ursprungligen i andra våningen av dåvarande Vin- och spritcentralens fastigheter nr 22–23 i kvarteret Gävle vid Drottninggatan 71. Det flyttades till museet då denna fastighets revs 1972.
Väggmålningen kring fönstret
Väggpartiet härstammar från fastigheten nr 24 i kvarteret Gävle vid Drottninggatan 73, där det fanns i järnhandlaren Östenssons hus, som revs 1962. I fönstret återges utsikten västerut mot gården enligt ett foto från 1923. (På museets övre våning finns en pampig takmålning och i tobaksladans andra våning en säregen kakelugn från samma fastighet.)
Ljusstakar
På podiet mitt i rummet visas ett flertal av museets ljusstakar, dels sådan för vaxljus-rullar och dels vanliga för talgljus eller (senare) stearinljus.
Stekvändaren t h om passagen
Mekaniska stekvändare kom i bruk på 1600-talet. Den berömde Christoffer Polhem började omkring 1720 tillverka sådana av egen konstruktion på Stjärnsund. Kanske kommer denna därifrån, i vart fall torde den vara från den tiden. Den är försedd med lod som via kuggverk driver två hjul, på vilka stekspett kan träs in.
Tennfatet och morteln på fönsterbordet
Under den friherrliga kronan finns initialerna WWCJ, vilket troligen syftar på den i Carlshamn verksamme handelsmannen Wilhelm Welshuysen, död 1705, och hans hustru Cornelia, död 1710. Fatet är troligen gjort i Holland i slutet av 1600-talet.
Morteln bär årtalet 1714.
Sättugnen
Sättugnen från Örmo bruk är av den s k drottningmodellen – en av brukets mest sålda ugnar som började tillverkas på 1770-talet. På sidohällen avbildas ”Sophia Magd Svergs Drotnig”.
Sängvärmaren och hemgångslyktan framför timmermålningen
Sängvärmaren är märkt med årtalet 1682!
Hemgångslyktan är från 1700-talet. Den har tillhört fastigheten nr 383 i sydvästra hörnet av Drottninggatan/Rådhusgatan.