Telefonnummer

0454 - 148 68

Bless the Harts 

100 år av demokrati

- en digital utställning av Fredrik Bergquist -


Vad innebär demokrati?

För att förstå den demokratiska utvecklingen på en lokal nivå är det viktigt att förstå vad termen betyder och historian bakom. Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av sätt att styra där den politiska makten utgår från medborgare vid allmänna och fria val, många gånger av förtroendevalda representanter - vilket kallas för en representativ demokrati.


Ordet demokrati är en sammanfogning av grekiskans δῆμος, folket och κράτος, styre med den ungefärliga betydelsen "folkstyre". Antikens Grekland anses vara den västerländska demokratins vagga och i svenskan finns ordet definierat sedan 1596. Majoriteten av världens länder uppger sig idag vara demokratiskt styrda även om definitionen i många fall går att ifrågasätta baserat på brister i landets valsystem, vilka människor som har rösträtt och vilka som är valbara.


Svensk demokrati – grundlagen ändras

Den 17 december 1918 Beslutade den extrainkallade riksdagen att allmän och lika rösträtt skulle införas.

Detta viktiga principbeslut lade grunden för de lagändringar som möjliggjorde rösträtt för kvinnor.


Den 24 maj 1919 Fattade riksdagen det första av två grundlagsändringsbeslut som krävdes för att få

genom lagändringen. Med detta beslut ansåg många, däribland Landsföreningen

för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), att reformen var i hamn.


Hösten 1920 Hölls det sista svenska riksdagsvalet där enbart män röstade.


Den 26 januari 1921 Fattade riksdagen det andra och bekräftande grundlagsändringsbeslutet,

därmed ändrades grundlagen och kvinnor fick rösträtt.


På hösten 1921 Ägde det första riksdagsvalet rum där kvinnor fick rösta. Fem kvinnor;

Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin och Agda Östlund

valdes under detta val in i riksdagen. De tillträdde sina riksdagsplatser när riksdagen öppnade 1922.






























IDUN 22 januari 1922 - De fem första kvinnliga ledamöterna träder in i riksdagen.

Talmannen välkomnade Kerstin Hesselgren som första kvinna i första kammaren:

Denna riksdag är ju i det hänseendet anmärkningsvärd, att nu för första gången en kvinna tagit plats ibland oss. Jag ber att få hälsa henne välkommen och uttala den livliga förhoppningen, att hennes arbete här må bliva henne till tillfredsställelse och oss till gagn. Jag hoppas, att hon icke tager illa upp, om jag, åtminstone så länge hon är ensam i sitt slag i kammaren, fortfarande gentemot kammaren begagnar mig av den gamla titulaturen. Mina herrar! Jag ber att få tillönska Eder alla ett gott nytt år, goda arbetskrafter och ett gott arbetsresultat.

Några viktiga händelser ur Karlshamns historia

1698 Donerade Ingeborg Richert sin strandgård som bostad till änkor och fader- och moderlösa barn. Inkomst fick de fattiga på gården genom att samla allmosor (barmhärtighetsgåvor) i området.


1741 Karlshamns invånare samlade gemensamt ihop pengar till de sämre ställda i staden. Till de fattiga barnens undervisning i läsning och kristendom anställdes även en lärare.


1807 De första uppgifterna om en inrättad fattigvård i Karlshamn. Den 19 januari framhöll borgmästare Munthe inför borgerskap, ståndspersoner och husägare hur det allmänna tiggeriet i staden utgjorde ett bekymmer. Man föreslog bildandet av en kommitté med representanter från samhällets alla skick.


1837 Karlshamns första nykterhetsförening bildas under ledning av Wieselgren. Debatten om ett rusdrycksförbud kom att kulminera under tidigt 1900-tal. Bakgrunden till nykterhetsföreningarna var den enorma samhällsmisär brännvinet förde med sig i form av fattigdom, våld och ohälsa men även att det tog näring från folket.


















1853 Hungeraktion då varvstimmermän och hantverkare tvingade karlshamnstraktens brännerier att släcka eldarna under sina pannor för att inte slösa på dyrbara råvaror, ”det tryckande brännvinstyranneriet” som man sade. Timmermannen Peter Danielson uttryckte i förhör ” […] rätten ligger uti wåra händer och den fattige har rätt såwäl som den rike.


1867 Återigen samlades invånare för att protestera mot bränneriernas rofferi av potatisen. Polisen ryckte in och brännerierna organiserade försvarsstyrkor. Karlshamns Allehanda beskrev protestdeltagarna som ”arbetslösa”, ”arbetsfångar” och ”annat löst folk”. 1867 till 1869 var sådana nödår i Sverige att många svalt ihjäl.


1869 En arbetarförening startades på initiativ av skomakarmästaren P. Andersson. Föreningen anordnade föreläsningar och inrättade en sjuk- och begravningskassa.


1870 Arbetarföreningen invigdes med tal av Dr Höglind, följande strof hämtad ur invigningstalet:












1880-tal Brännvinskungen L.O. Smith uppmuntrade sin arbetsstyrka att organisera sig i s.k. arbetarringar med mål att ge den enskilde medlemmen bättre ekonomi. Ringarna bar namn som ”Avsky krogen”, ”Undfly krogen” och ”Enighet ger kraft och vilja” vilket vittnar om en stark koppling till nykterhetsrörelsen. Då ringarna växte sökte Smith audiens hos kung Oscar II för att söka stöd. Oscar II ska ha sagt:


















1883 Arbetarringen på spritfabriken i Karlshamn bildades vid ett sammanträde i brunnssalongen.


1851 Grundas änke- och pupillkassan av grosshandlare Abraham Hellerström. Målet med denna hjälpförening var att bistå sina medlemmar eller deras anhöriga ekonomiskt vid sjukdom, hög ålder eller dödsfall.


1879 Karlshamns jultomteförening grundades med mål att hjälpa fattiga barn.


1885 Bildades den s.k. Tioöresföreningen - men redan 1883, på initiativ av 7 kvinnor, började man reka intresse. Syftet med föreningen var att samla medel för anskaffande av ett hem för änkor och äldre ogifta kvinnor, d.v.s. en form av ålderdomshem. Hemmet var avsett för kvinnor vars män eller fäder verkat inom samhället som handlare, hantverkare, sjöfarare eller likartade näringsgrenar. Föreningen började tidigt med medlemsavgift om 10 öre (därav namnet) med avsikt att få ekonomi till en fastighet. 1907 var huset klart och står fortfarande vid Rosengården.

















Nykterhetsrörelsen håller torgmöte runt 1890-talet.

Vad ädel tanke, som man måste vörda,

om hjärtat ej är hamrat utav stål,

att de, som bära livets tyngsta börda,

så villigt sträva efter samma mål:

Att sig i frid och endräkt sammansluta,

och såsom frie männer, led vid led,

av vetandets och konstens skatter njuta,

när flitens lampa hunnit brinna ned.

Nå, bara ni inte gör något olagligt,

så var inte rädda för mig.

Arbetslag 1906 under byggnationen av Tioöresföreningens fastighet. 

1887 Facklig demonstration genom staden där tåget gick till konsul Ernst Meyer för att inför honom framlägga de icke röstberättigades synpunkter beträffande tullar och handelsavtalet med Spanien som orsakade oro på spritfabriken i Karlshamn.


1889 L.O. Smith fortsatte värna om arbetaren och vid riksdagssammanträdet 1889 debatterade han för att alla män borde ha rösträtt. Vid denna tid hade endast de män med inkomst om (minst) 800 kronor per år rösträtt och då Smith möttes av mothugg svarade han snabbt:





Smiths förslag röstades ned med siffrorna 93 - 14.


1896 Bildades ett samarbetsorgan för stadens fackförbund.


1896 Man höll första maj-demonstration i Karlshamn för första gången.


1897 Karlshamns möbelsnickare krävde lön om 25 öre i timmen och 10 timmars arbetsdagar. Efter ett halvår gick mästarna med på kraven.


1900 Samarbetsorganet ombildades till en arbetarekommun.


1906 Liberalerna (Folkpartiet) etablerar sig i Karlshamn.


1906 Stor arbetarkonflikt på Strömma bomullsfabrik som sparkade samtliga inblandade. Striden varade i två månader och slutade i återanställning för alla avskedade såväl som erkännandet av textilarbeterskornas fackförbund.


1907 Socialdemokraterna etablerar sig i Karlshamn.


1909 Oro på arbetsmarknaden kulminerade i en riksomfattande arbetsnedläggning under augusti månad. Magistratens första åtgärd var att stoppa all försäljning av alkohol och samma dag stoppade man även försäljning av vapen och ammunition. Sammanlagt berördes 717 arbetare (i Karlshamn) av storstrejken. De större grupperna utgjordes av 99 grovarbetare, 79 hamnarbetare, 73 metallarbetare, 63 byggnadssnickare och 62 textilarbeterskor. Vid strejkens sista dag, 3 september, deltog fortfarande 481 personer, resten hade återgått till arbetet.


1914 Ett stort bondetåg från landets alla hörn samlades i Stockholm för att uppvakta kungen i försvarsfrågan (förstavärldskrigets mörka moln vilade vid horisonten). En manstark delegation från Bräkne härad deltog och Gustav V tog emot bönderna på slottets borggård. Inte en cylinderhatt gick att se bland åskådarna, denna accessoar hade förbjudits av tågets arrangörer då man inte ville associeras med överklassen.


1914 Karlshamnskretsen av Svenska röda korset etablerar sig i staden.


1920 200 man från Oljefabriken gick ut i strejk med önskan att höja lönen från 1:22 kronor i timmen till 1:60.


1921 Karlshamns fackliga centralorganisation bildas.


1923 Strejk vid byggnationen av vågbrytare i hamnen. 23 personer från Karlshamn och 33 från Asarum deltog. Flera aktörer arbetade vid bygget och Karlshamns Allehanda beskrev skälet till strejken: "Det är således avundsjukan på dessa arbetare som förorsakat missnöjet [...]."


1926 Arbetare vid oljefabriken gick ut i vild strejk. Tidningen Arbetet gjorde ett grävarbete och fann att flera av strejkbrytarna som hitskickats hade ett kriminellt förflutet. Det skrevs bland annat att de ”levt rövare” i staden och avlossat vapen mot ovidkommande personer. 


1933/34 Det nazityska slagskeppet Schlesien gjorde två ”inofficiella” besök i staden. Kaptenen, Wilhelm Canaris blev senare chef för underrättelsetjänsten Abwehr och man kan spekulera i om deras besök var för att kartlägga hamnen eller i enbart syfta av propaganda (andra världskriget bröt ut 1939). Skeppets besättning mottogs med glädje av länets styre men med avsky av många karlshamnare.











1948 Karlshamns fackliga centralorganisation har vid årsskiftet tjugofyra anslutna föreningar med totalt 2 600 medlemmar.



















1967 KPML (KPLMr) etablerar sig i Karlshamn.


1982 Miljöpartiet etablerar sig i Karlshamn.




Saknar du som läsare information om när:

M (Moderaterna)

C (Centerpartiet)

SD (Sverigedemokraterna)

KD (Kristdemokraterna)

V (Vänstern)

etablerade sig i Karlshamn? Det gör vi också! 

Under arbetet av sammanställningen av denna utställning 

mailade vi samtliga etablerade partier i stan men lyckades

inte få tag i alla. Hjälp oss komplettera dessa viktiga år, maila: kontakt@karlshamnsmuseum.se


Ge alla era arbetare en inkomst om minst åttahundrakronor per år då! Det gör jag!

Så är frågan löst! Vad är problemet?

Det spelades fotboll under besöket 1933. Karlshamnarna fick

matchen inställd under nazisternas andra besök 1934. 

Förstamajtåg passerar Asschierska huset på torget 1 maj 1963.

Demokrati och Karlshamns museum

Den fria demokratin är en viktig funktion för många instanser i samhället, utan intresse och deltagande stagnerar även kulturen. Föreningen Karlshamns museum är en del av hembygdsrörelsen och genom att stå på egna ben är museet beroende av våra medlemmars- och inte våra politikers åsikter och kan därför agera opartiskt i förvaltandet av stadens historia. Detta säger museets stadga, paragraf 4:
























Hembygdsrörelsen behöver alltid fler medlemmar, vill du också engagera dig, eller bara älskar historia? Bli medlem i Föreningen Karlshamns museum! Information om hur du blir medlem hittar du här på hemsidan under fliken

"Om föreningen".

 

 

Källor:

Sydöstran och Karlshamns Allehanda genom Karlshamns museums tidningsarkiv

Carlshamniana (2003, 2005, 2016), Karlshamns museums medlemsbok

Ospecificerade artiklar ur Karlshamns museums arkiv

Karlshamns Historia del IV 1863 – 1949

Tidningen IDUN 22 januari 1922

sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati

Tidningen Arbetet 3 juni 1926

Blekingeboken 1928 - 29

Riksdagen.se

Losmith.se

Val.se

För förvaltning av föreningens angelägenheter finns en styrelse om minst sju och högst elva ledamöter jämte minst fyra suppleanter.


Två ledamöter och en suppleant utses av Karlshamns kommun. De övriga väljs av medlemmarna för två år i sänder, räknat från årsmöte till och med årsmöte, varvid eftersträvas att val av hälften av ledamöterna och suppleanterna sker varje år.


Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande samt sekreterare.


Styrelsen är beslutför, då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.


Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller då minst två av styrelsens ledamöter så påfordrar.

För varje kalenderår skall styrelsen avge årsredovisning med resultaträkning, balansräkning och verksamhetsberättelse.

Karlshamns Museum

Vinkelgatan 8 374 38 Karlshamn


Alla aktivteter, föreläsningar och

fasta guidningar

är inställda tills vidare pga 

covid-19




Digital utställning

100 år av demokrati




Digitalt årsmöte

24 mars