Fanor
Fanor och standar i krigföring har använts långt innan Sverige existerade som stat och deras ursprung går tillbaka till antiken. I Sverige gjorde fanan entré under medeltiden och användes främst som igenkännelsetecken och medel att leda truppen under strid. De var ofta tillverkade av sidentyger och rikt utsmyckade vilket gjorde de dyrbara fanorna till en anslående syn. Det emotionella värdet var dock mycket högre än det faktiska då bäraren och förbandet svurit ed att försvara fanan med sitt liv. Att ta motståndarens fanor som troféer var därför en stor ära.
Två fanor som frekvent hissades på kastellet tillhörde Kronobergs- och Kalmars regementen.
Regemente
Lejonet bärande ett uppåtvänt armborst är Smålands landskapsvapen sedan 1560 där både Kalmar och Kronoberg ingår, att lejonet håller i ett armborst representerar försvarsvilja och militär skicklighet. Ett heraldiskt val, kan man tänka sig, mycket på grund av Smålands position som gräns mot den svurne fienden – Danmark.
Till skillnad från regemensfanorna var livfanorna oftast vita med riksvapnet på båda sidor och med regementsvapnet i övre vänstra hörn.