De första svenska mynten präglades på initiativ av Olof Skötkonung omkring år 1000. Det medeltida myntsystemet grundade sig på enheterna mark, öre, örtug och penning.
Under Gustav Vasas regeringstid (1523-1560) genomgick valutasystemet flera förändringar. En örtug blev uppdelad i tolv penningar istället för åtta. Dessutom lät Gustav Vasa 1534 börja prägla ett större mynt, daler, med den tyska thalern som förebild Genom införandet av dalern fick valutan kontakt med det internationella myntsystemet och dalern blev ett mynt som främst användes för utrikeshandel. Till vardags fortsatte svenskarna använda mark, ören, örtugar och penningar.
Efter tysk förebild började Karl IX 1604 att slå mynt med namnet riksdaler. Riksdalern hade högt silverinnehåll och kursen gentemot vanliga daler varierade. Under 1600-talet började bristen på svenska silverfyndigheter bli ett problem i myntframställningen, samtidigt som koppar var en viktig exportprodukt. Sveriges första kopparmynt 1624. Kopparmynten var liksom silvermynten så kallade värdemynt, d.v.s. de hade ett värde som motsvarade den ingående metallmängden. Det ledde till att två olika valutor uppstod: daler kopparmynt och daler silvermynt.
Kopparmynten visade sig ha en svaghet. Kopparvärdet varierade och när kopparpriset sjönk blev mynten allt större. Så kom det sig att världens genom tiderna största mynt tillverkades i Sverige 1644. Myntet hade en vikt på hela 19,7 kg!
Sedlar
1701 skapades föregångarna till dagens moderna sedlar när Riksbanken började ge ut så kallade transportsedlar. Transportsedel å 120 daler kopparmynt (skall transporteras), 1729; tryckt på två blad. Riksdalern användes fram till 1873, då den skandinaviska myntunionen grundades. Bakgrunden var att Danmark och Sverige hade beslutat att ersätta sina valutor med en gemensam, vilket ledde till att kronan introducerades. Kronan har nu oavbrutet fortsatt att vara Sveriges officiella valuta alltsedan myntunionens dagar. Utseendet och valören på sedlar och mynt har ändrats flera gånger under 1900-talet, men mynt på minst en krona har nästan undantagslöst burit kungens porträtt.
Guldmynt
Från 1568 till 1925 präglades även guldmynt i Sverige. Det första guldmyntet kom under Erik XIV:s tid och kallades ungersk gyllen. Det sista var ett 20 kronors mynt i guld under Gustav V:s tid. Guldmynten fick ibland märkliga namn som portugalös, krongyllen och rosenobler men också namn som vi känner igen och förstår som carolin, dukat och mark. Guldmynt användes sällan som vanligt betalningsmedel och det var ju dessutom mynt med stort värde som de flesta människor aldrig kom i kontakt med. Ända fram till 1800-talets mitt var bankväsendet inte alls som vi är vana vid och fanns inte heller överallt i landet. Mynt av guld och silver men också andra föremål av dessa ädelmetaller var länge ett sätt att placera sin eventuella förmögenhet. Man visade också gärna upp sina guld- och silversaker för att tala om hur förmögen och framgångsrik man var. Guld och silver markerade status.