Öppetider:

Måndag - Fredag 13-16:00

Lördag Stängt

Söndag Stängt

Sommartider (1/6 - 31/8):

Tisdag-Söndag 13-17:00

Måndag Stängt

Vid de undersökningar med skrapkniv och färgborttagnings-medel, som företogs i samband med restaureringen 1955-1959 för att söka kunskap om Skottsbergska gårdens ursprungliga målning eller äldre väggbeklädnader fann man att Olof Olssons d.y:s representationsvåning på övre botten var så väl bevarad, att den i sin helhet skulle kunna rekonstrueras. I vissa fall kunde konserveringsarbetena inskränkas till ett minimum.

 

Olof Olsson d.ä. torde ha använt nedre våningen som bostadsvåning och den övre som representationsvåning, vartill antagligen hörde några gästrum.

Det har inte varit möjligt att i detalj få utrett, hur rummen från 1766 fram till 1790 varitdekorerade, men undersökningen visade att Olof Olsson d. ä. inte sparat några kostnader eller omsorger. Den vackra uppsättningen av kakelugnar är ett väl synligt, talande bevis härför, lås och beslag samt snickerier likaså. Liksom byggnaden i sin exteriör vittnar om en blandning av senbarock och rokoko, vilar också innerdekorationen på samma stilmässiga förutsättningar.

 

Redan när man passerat den gröna ingångsdörren med dess kraftiga rokokosniderier, möts man av barocken. Under en någon gång på 1800-talet i oljefärg utförd marmorering i gult och brunt framtogs en ståtlig pilasterdekoration, där oxblodsrött, brunt, grönt och rosa var de dominerande färgerna. Pilastrarna hade målats som stående på en hög marmorsockel och de begränsar stora fält i rosa, där festongbärande lejonmasker utmärker centrum. Över de fyra dörrarna i vestibulen ses överstycken, målningar föreställande Vulcanus i sin smedja, Neptunus bland sina uppvaktande tritoner, Mercurius med stav och bevingade sandaler samt till sist en trana, som i sin ena fot håller ett klot. Symboliken är inte alldeles klar. Man vill gissa, att de fyra elementen avses, men tranans klot som jorden synes i så fall långsökt.

 

I övre våningens vestibul rekonstruerades en äldre limfärgsmålning som utgjorde en fortsättning av den nedre våningens dekoration. I det lilla rummet mellan de båda salarna på övre våningen var dekorationerna så väl bevarde att de kunde bibehållas. Den knubbiga Pomona med sin skära kontrasterar festligt mot den gustavianska dekorationen i koboltblått och svart mot vit bakgrund.

 

Södra salens dekoration, som var förbluffande väl bevarad under senare tiders spännpapp och papperstapeter, är estetiskt av hög klass. Mot den rent gråa väggen står ramlister i rosa, vitt och svart, omramande stora fält i marmorerat klarblått. Över dörröppningen syns ett målat överstycke med emblemer i typisk nyklassisk anda. I blågrå färger mot grått ses en egyptisk pyramid, ett par palmer samt ett altare, på vilket äro uppradade symboler för de sköna konsterna: ett antikt skulpturfragment, en uppslagen bok med musiknoter, en målarpalett och över detta Apollos strålkransade lyra. Till höger skymtar blygsamt symbolen för byggherrens borgerliga näring, nämligen Mercuriistaven. Himlen i bakgrunden är svagt rosafärgad. Detta är Olof Olsson d. y:s festsal, i nivå med det yppersta en borgerlig bostad vid denna tid kunde uppvisa.

 

När spännpappen med de moderna tapeterna i norra salen avlägsnats, fanns endast de nakna timmerväggarna men över de två fönstren fanns smala fragment av den ursprungliga tapeten, en stofttapet, tryckt på papper, med stora ornament i senbarock hållna i mörkrött, vitt och grått mot rosa botten. Tyvärr är fragmenten för små för att den skulle kunna rekonstrueras, och letandet efter mönstret på andra håll har givit negativt resultat.

 

Vid restaureringen av rummet gjordes en kompromiss med avseende på rekonstruktionen. I huset har fordom funnits uppsatt en målad papperstapet, troligen i nedre norra salen, med blomrankor i blått och grått mot ljusgrå botten. För att rummet skulle få en dekoration med hävd inom byggnaden, kopierades detta tapetmönster, men mot samma rosa botten som stofttapeten haft. På detta sätt återfick rummet i stort sett sin ursprungliga färgskala.

De två kamrarna innanför norra salen visade sig vara små mästerstycken av gustavianskt inredningsmåleri. Den yttre eller södra kammaren hade på de pappersklädda väggarna en dekoration i brunt mot gulockra, allt i oljefärg. Huvudmotivet är en urna, som upprepas i varje väggfält och som omges av emblem och redskap, syftande på de mest skilda vetenskaper och näringsgrenar. De tre dörröverstyckena återger putti, som leker glada lekar i ett stiliserat landskap. Vasakärven återspeglar de gustavianska pretentionerna på urgammal succession.

 

Den inre kammarens dekoration är nästan identisk med den nu nämnda men är hållen i blått, med svarta ornament, och är utförd helt i limfärg. Här saknas figurdekoration i överstyckena, och det hela gör sken av att ha tillkommit i hast, utan den omsorg som präglar den gula kammaren. Emellertid får vi här veta namnet på den man, åt vilken Olof Olsson d. y. anförtrott uppdraget att gestalta övre våningens gustavianska interiörer. På ett skulpturhuvud intill en av urnorna läses bokstäverna CLG, och i en annan sådan emblemgrupp synes Grad..., tydligen begynnelsen av ett namn. I mantalsförteckningarna för Karlshamn 1789 återfinnes målarmästaren C. L. Gradman upptagen som borgare i staden. Även om man genom ytterligare forskning kan få veta mer om denne skicklige yrkesman, är det för närvarande värdefullt att identifiera honom som en av stadens egna mästare. Att det är han som stått för hela målningsarbetet 1790, är ställt utom varje tvivel; ett studium av tekniken i de olika rummen är på denna punkt övertygande.

 

Läs mer om C.L.Gradman

Köket i övre våningen tillkom relativt sent. Det har inretts efter A. J. Skottsbergs tillträde 1831 och före 1846, då en brandsynehandling redovisar av honom gjorda förändringar. Dessförinnan fanns här en kammare, dekorerad på liknande sätt som de nyssnämnda kamrarna. Förändringen till kök gick emellertid hårt åt den gamla dekorationen, som var utförd i limfärg och då täcktes med ett lager oljefärg. Jungfrukammaren innanför köket visade sig ha en märklig färgskala. Allt trävirke var målat i mörkt turkosblått, och de pappersspända väggarna var indelade i lodräta, breda fält i mönjerött och ockragult.

 

Undersökningarna i nedre våningens södra del gav nedslående resultat. Man vet, att ett av rummen haft — och har! — en väggdekoration i kinesisk stil, målad på väv, men i båda rummen har limfärgsdekorationen övermålats med oljefärg, och givetvis har inga försök gjorts att bortskaffa den senare. Kanske framtidens konservatorer kommer att lösa detta problem! Till dess får dessa rum stå kvar med modern väggbeklädnad. Tillsammans med den forna jungfrukammaren, nu inredd till modernt kök, bildar de en lägenhet för en vaktmästare.

 

Handelsboden upphörde som nämnts 1945, och när restaureringsarbetet började gällde det att fastslå, hur mycket som möjligen kunde finnas kvar av en ursprunglig inredning. Hyllor och lådfack, diskar och bingar undersöktes noggrant. Det visade sig, att praktiskt taget all fast inredning var ursprunglig och att ingenting lagts till eller bortskaffats sedan 1766. Sedan trägolvet i butiken avlägsnats, påträffades det ursprungliga kalkstensgolvet, som dock måste repareras. Hyllfackens ståndare visade sig vara bemålade med korintiska pilastrar, och på diskens framsida syntes imiterade "valvbågar" i svart. Vid undersökning av taket återfanns de fyra spikhålen för den boddrake, som år 1945 hittades på magasinsvinden, och de kunde åter nyttjas! Under senare år hade fönstret åt gatan varit försett med en enda stor glasruta; en genomgång av bråte på vinden medförde fyndet av 1700-talets 16-rutade fönster, som kunde sättas in på sin gamla plats.

Brukspatronenes finvåning Restaurering av Skottsbergska gården i Karlsham

Av Bengt Bengtsson

Särtryck ur Fataburen 1960 Tryckeri AB Thule, Stockholm 1960

Karlshamns Museum

Vinkelgatan 8 374 38 Karlshamn